Pedagoger och skolledare var väldigt intresserade och engagerade.

Modersmålets dag uppmärksammades den 18 februari 2009 i ett arrangemang i Växhuset av Centrum för tvåspråkighet (Cf2) i samverkan med IDA. Årets tema var ”Somalia – kulturella yttringar” med statsvetare Per Adolfsson som huvudtalare och Världens Barnkör (elever år 4-6 inom Cf2:s förberedelseklasser) och Vallbyskolans modersmålselever i somaliska och arabiska som engagerade och engagerande sångare.

Karin Brobäck och Världens Barnkör

Under senare år har många somaliska barn och ungdomar börjat i Västerås skolor och förskolor. Det finns ett stort intresse hos skolpersonal att lära mer om Somalia och därmed barnens och familjernas bakgrund.

Vallbyskolans modersmålselever i somaliska och arabiska

Per Adolfsson kunde, med stöd av de somaliska modersmålslärare som deltog i studiedagen, ge en inblick i Somalias historia och samhällssystem.

Per Adolfsson

Somalias yta motsvarar 1,5 ggr Sveriges storlek och består till stor del av öken. Folkmängden är ca 9,5 miljoner och dessutom bor ca 3 miljoner utanför Somalias gränser. Medellivslängden är 49 år (Sverige 80,7 år) och medianåldern är 17,5 år (Sverige 41,3 år). De flesta är sunnitiska muslimer.

Republiken Somalia bildades 1960. 1969 störtades den demokratiska regeringen av general Barre, som införde en socialistisk diktatur. Barre störtades 1991 av klanbaserad milis och därefter har ett ständigt inbördeskrig pågått som omöjliggjort en fungerande statsmakt. I norra Somalia fungerar Somaliland som självständig republik med demokratiska val och fungerande administration. Ingen stat har erkänt denna republik.

Utbildning: Om man delar upp Somalias historia i tre huvudsakliga perioder med
- kolonialtid och demokrati fram till 1969
- diktaturtiden 1969-1991
- tiden efter 1991
har det under alla dessa perioder varit vanligt med koranskolor, både i stad och på landsbygd. Fram till 1969 fanns det få statliga skolor, men dessa var av relativt god kvalitet. Under diktaturen utvecklades skolsystemet enligt sovjetisk modell och då ökade både tillgängligheten till skolgång och läskunnigheten. Efter 1991, när statsmakten inte fungerat, bedrivs utbildning i privata skolor av varierande kvalitet. År 2001 var färre än 40% av den vuxna befolkningen läskunniga.

Det somaliska samhällets bas utgörs av klansystemet. Innan och under kolonialtiden organiserades samhället efter klantillhörighet och klanernas uppgift var och är att hjälpa sina egna medlemmar. Medlemskapet är baserat på släktskap och släktskapet är unilinjärt (följer en linje, faderns). En klan består av flera unilinjära ätter som har ett gemensamt ursprung.

Klansystemets funktion är att organisera den sociala verkligheten på grupp- och individnivå, klargöra vilka förpliktelser individen har och gentemot vilka, klargöra vilka individen kan påräkna hjälp utav och reglera förhållandet mellan olika grupper. En somaliers presentation av tillhörighet till klanen på olika nivåer (huvudnivå, undergrupp, storfamilj, kärnfamilj) kan liknas vid en europés presentation utifrån geografisk tillhörighet (världsdel, land, stad, stadsdel). Man benämner sin tillhörighet olika utifrån sammanhang där man träffar andra.

Karin Brobäck med somaliska lärare

Somalia är ett kollektivt samhälle där patriarkat är norm, familjen är det sociala skyddsnätet och klantillhörigheten är central för den enskilde.

Text av Kertin Bjar
Bilder av Haydar Otlu

>>>> Mer om Somalia av Sevim Saner Lärare i svenska som andraspråk på Centrum för tvåspråkighet

>>>>flera bilder