Den 22 mars anordnade Centrum för tvåspråkighet och IDA-projektet en studiedag om flerspråkighet på Växhuset för en fullsatt aula. Efter rektor Karin Brobäcks välkomnande, framförde Världens barnkör och Världens kör några bejublade sånger under ledning av Brigitte Harms. Körerna består av samtliga elever inom Cf2:s förberedelseklasser.

Språkets tre olika huvudfunktioner
Dagens föreläsare var Kamilla György-Ullholm, doktorand vid Centrum för tvåspråkighets-forskning vid Stockholms universitet. Hon belyste olika aspekter av språk, modersmål och språkinlärning. Språket fyller tre olika huvudfunktioner. Vi använder det för informations-överföring, till att förmedla tankar, händelser, åsikter och sakförhållanden. Dess kognitiva funktion innebär att vi kan minnas, analysera och bearbeta, planera mm. Den sociala funktionen ger oss möjlighet att skapa och upprätthålla sociala kontakter, skämta och känna samhörighet.

Modersmål
Modersmålet är det/de första språk som ett barn lär sig, främst inom familjen. Den integrativa motivationen är självklar och modersmålet täcker språkets alla funktioner. I 6-7-årsåldern har barnet tillägnat sig en språklig bas vad gäller ordförråd och grammatik, men också de sociala konventionerna kring språket, som ex när och hur mycket och högt vi ska prata; oskrivna regler som gör att samspelet fungerar människor emellan.

Främmande språk och andraspråk
Ett främmande språk lärs in i klassrummet främst för informationsöverföring och med ett specifikt innehåll; det lärs in fr a för att man ska få betyg, arbete o likn. Ett andraspråk lärs däremot in i dess naturliga språkmiljö och syftar till att uppfylla samma funktioner som modersmålet. Andraspråket behövs för att man ska klara den dagliga kommunikationen i arbete och vardagsliv i den miljö man lever.

Det tar 5-8 år att tillägna sig ett fullvärdigt språk, basen
Både för första- och andraspråksinlärning gäller att det tar 5-8 år att tillägna sig ett fullvärdigt språk, basen. Därtill kommer för elever som lär sig sitt andraspråk att också hinna ikapp sina svenska jämnåriga, som också ständigt utvidgar sitt språk. Efter 7-årsåldern, när man redan har en bas på modersmålet, är det bäst att lära sig ett andraspråk. Man kopplar sin identitet till det språk där man har en känslomässig gemenskap, därför är det särskilt viktigt att uppmärksamma och bibehålla känslouttrycken på förstaspråket.

Andraspråksinlärning
När det gäller andraspråksinlärning är det viktigt att reflektera över likheter och skillnader mellan barnets förstaspråk och t ex svenskan. Hur många språk talar barnet, kan barnet olika sorters grammatik, olika alfabet, hur ser relationen ut mellan barnets bakgrundskultur och det svenska kulturmönstret? Den som bäst kan lära barnet ett andraspråk är en person med ett rikt och välutvecklat språk som också har en nära relation till barnet.

Att vara tvåspråkig
Att vara tvåspråkig i bemärkelsen att man behärskar två språk på infödd nivå är sällsynt. Oftast dominerar ett av språken beroende på funktion och känslomässig anknytning. Aktivt flerspråkiga personer har tillgång till flera gemenskaper och sociala samspel och är också mer toleranta mer avvikelser från "normen" som ex brytning eller funktionshinder. Man har tillgång till en bredare ljudrepertoar och en medvetenhet om språkens strukturella skillnader.

Man lär sig bäst på ett språk som man behärskar väl och därför blir studiehandledning och även ämnesundervisning på det starkaste språket viktigt. I grupparbeten kan man kombinera kunskap (ex mattekunnig elev) med språk (elev som är duktig på svenska) för att nå bra resultat. Elever kan också föra gruppdiskussioner i ett ämne på ett gemensamt modersmål, men sammanfatta och redovisa på svenska.

Kamillas avslutande råd till skolvärlden var att dels ta reda på vilket elevens starkaste språk är och använda det för kunskapsinhämtning och därutöver stödja det svagare språket för att uppnå fördelarna med flerspråkighet.

Flerspråkiga pedagoger

Efter en vacker och medryckande uppvisning i kazakisk dans, avslutades dagen med att Mats Wennerholm, undervisningsråd vid Myndigheten för skolutveckling talade om flerspråkiga pedagoger och möjligheter som nätet ger att stödja språkinlärning. Han hänvisade till hemsidan www.modersmal.net och broschyren "Växelvis på modersmål och svenska" som finns i olika språkversioner.

Text av Kerstin Bjar
Kurator vid Centrum för tvåspråkighet

Bilder av Apostolos Petsios & Haydar Otlu