Sötvattenmusslor

Musslan är ett djur som lever mellan två skal. Musslan har en fot som griper tag i gruset på botten, för att inte dras med av vatten-strömmarna. Den har två slangar, en som suger in vatten och en som blåser ut vatten. I vattnet finns den mat, plankton, som musslan behöver. Skalet har ett mönster av ringar. En ring för varje år. Räkna ringarna och se hur gammal musslan är. Vissa musslor har blivit 100 år gamla.

Stickmyggslarver

Stickmygga

Stickmyggslarver lever nära vattenytan. De andas genom ett rör, som sitter på bakkroppen. De piskar sig fram i vattnet med snabba rörelser. Larverna blir puppor under vattnet och pupporna kan också simma. När de blir skrämda, sjunker de ner på botten och gömmer sig. Men de kommeer snart upp till ytan igen.

Fjädermygga

Fjädermyggslarver kan leva fritt i vattnet eller i rör på botten. De kan ha olika färger. En del är grönaktiga, vissa är blodröda medan andra är genomskinliga. De röda fjädermyggslarverna får sin färg från ett rött blodpigment, som heter hemoglobin. Hemoglobinet gör att fjädermyggslarverna är effektiva på att ta upp syre från vattnet. De klarar därför av att leva i mycket syrefattigt vatten.

Harkrankslarver

Harkrankar

Harkrankar är stora myggor med avlång bakkropp och långa ben. Några harkranksarter har larver som lever i vatten. Larverna är maskformiga och brun- eller gråaktiga. En del larver är växtätare, medan andra är rovdjur.

Knottlarver

Knott

Klodyveln

Klodyveln kallas också för vattenskorpion. Längst bak på kroppen har den ett andningsrör, som fungerar som en snorkel. När klodyveln ska andas, sticker den upp röret ovanför vattenytan och drar in luft genom det. Klodyveln är ingen bra simmare, utan kryper mest omkring på kanten av åar och dammar eller sitter på någon vattenväxt. Om den hamnar på för djupt vatten kan den drunkna. Klodyveln är ett rovdjur. Den håller sig alldeles still i vattnet och ser ut som ett visset löv. När ett bytesdjur kommer förbi, griper klodyveln tag i det med sina kraftiga fångstben som den har längst fram på kroppen.

Stavlik vattenskorpion

Dykarlarv

Dykare

Dykare är skalbaggar som lever i sjöar, dammar och åar. De är ovala i formen och har tillplattade ben bakben som de simmar med. När dykarens ägg kläcks kommer det först ut en larv. Larven är ett rovdjur och har kraftiga käkar, som den fångar sina bytesdjur med. Larven utvecklas sedan till en vuxen skalbagge. De vuxna dykarna sparar luft i hålrum under vingarna. Luften använderde när de simmar under vattnet. När luften tar slut, sticker dykaren upp baken över vattenytan och drar in ny luft.

Flicksländelarv

Flicksländor

Flicksländelarver är oftast ljusbruna, men kan också vara gröna som marsipan. De är rovdjur och fångar sina bytesdjur med en "gripklo", som sitter under huvudet. Flicksländelarven lever flera år under vatten och andas med gälar, som sitter längst bak på kroppen. Till slut klättrar larven upp på exempelvis ett vasstrå, där den förvandlas till en vacker slända. De vuxna flicksländorna har ofta vackra röda, blå eller gröna färger.

Trollsländelarver

Trollsländor

Trollsländelarven är en av de största småkrypen som finns i våra vatten. De är långsamma och klumpiga och de äter mindre småkryp och fiskyngel. De har en arm, med en tång, som fångar maten. Trollsländelarven andas genom att svälja vatten. Tarmen i magen tar syret i vattnet och ger till blodet, sedan fiser den ut vattnet och åker genom vattnet i raketfart. Larven lever fyra år under vattnet och byter hud omkring 15 gånger. När den ska förvandlas till en slända, klättrar den upp på ett vasstrå och simsalabim blir den en av världens bästa flygare.

Dagsländelarv

Dagsländor

Vuxna dagsländor lever bara en kort tid, från ett par timmar till några veckor. De vuxna dagsländorna har genomskinliga vingar och är ganska duktiga på att flyga. Först lever dagsländorna som ägg, sedan kläcks äggen till larver och efter ungefär ett år blir den sedan en slända. Larven har sex ben, tre tunna stjärtspröt och fladdrande gälar på bakkroppen. Innan larven kläcks simmar den upp till ytan. Larvhuden går sönder och ut kommer en färdig slända.

Sötvattengråsugga

Sötvattengråsuggan har en tillplattad kropp och är mörkbrun i färgen. Den har 14 ben, fyra stjärtspröt och två antenner. Sötvattensgråsuggan andas med gälar, som sitter under bakkroppen. Den kryper omkring på botten och äter vissna blad, alger och multnande växter. Sötvattensgråsuggan är tålig och klarar av att leva i förorenat vatten.